2014-01-18

Den första världsmästaren - eller - Elmer Fudd gör det igen

Aldrig trodde jag att den dag skulle komma då en världsmästartitel lades över mina stolta axlar. Det kom så plötsligt och oväntat men ändock så välförtjänt. Strävar vi inte alla efter ett högre ändamål för att få någon slags erkännande och mening över vår annars så obetydliga existens? Min egna strävan nådde sitt mål en helt vanlig lördag.

Lördagen då en världsmästartitel lades till mitt namn

I Sverige har vi en, och endast en, nyhetssida för klättring. En sida som bedrivs utav en ovanligt hängiven och drivande man. En man som kämpar hårt för att driva vår ädla sport framåt och som i sin strävan efter vår idrotts erkännande gör allt för att framhäva diverse prestationer inom klättring. Dag ut och dag in söker han bedrifter som begåtts utav svenskar både in- och utrikes för att därefter rapportera om det på sin fantastiska nyhetssajt. En sann jägare, allas vår Elmer Fudd.

I vårt land där de största nyhetsförmedlarna generellt är pengakåta skojare med vinklade historier som passar deras egna ändamål så är "www.8a.nu" en skön bris i den lögnaktigt stekande kvällstidningsdjungeln. Att Elmer Fudd inte använder sin journalistiska anda och begåvning till något annat än klättring ska vi vara tacksamma för. Att all hans energi läggs ner på att föra Sveriges klättring framåt är en gudagåva som vi alla borde glädjas över.

Det var Elmer Fudd själv som titulerade mig världsmästare. Följande rad är kopierad från 8a.nu:

"Du är sannolikt den mest notoriska nedgraderaren i världen och jag undrar förståss varför?"

Elmer undrar varför... Varför ägnar folk hela sin uppväxt åt att träna inför ett OS? Vi måste på något sätt berättiga vår existens, gärna genom ära och berömmelse.

Enligt Elmer så har jag skoningslöst graderat ner 74% av mina bestigningar. Vart siffrorna kommer ifrån och hur han har koll på precis allt jag klättrar är för mig en gåta. Man måste dock lita på Elmer Fudd då hans högt värderade moraliska journalistiska etik påbjuder honom att hålla sig ifrån lögner och enbart rapportera sanningen i dess allra ädlaste, renaste form. Därför måste jag tro på Elmer när han säger att jag är världsbäst. Till och med bättre än självaste Adam Ondra enligt Elmer Fudd.

Min talang tycks vara nedgraderingar utav klätterproblem. Kanske inte den mest världsomspännande talangen men ändock något som man kan vara bäst på och i viss mån stolt över. Att ha fått min talang bekräftad utav självaste Elmer Fudd skänker mig enorm ro i kropp och själ. En världsmästare glömmer man inte i första taget och efterkommande generationer kommer förhoppningsvis att prata om "han som kom först". Den förste att bära manteln. Den första världsmästaren.*

*Jag måste här notera att världsmästartiteln snabbt gick över till Jimmy Karlsson från Kånna, Ljungby, som tydligen graderat ner 91% av sina problem. Han har därmed, liksom jag, vunnit över både Adam Ondra och Daniel Woods i klätterrelaterade resultatlistor (Daniel Woods såg sig besegrad utav oss båda i en dynotävling. Han är 1,68 m lång. Jag och Jimmy är 1,78 m långa)

Jimmykarlsson gjorde den här i min ära sekunden innan han själv tog över världsmästartiteln.

Att förstå ironi

Om du som läst ovanstående inlägg är antingen...

a) ett litet barn
b) har aspbergers
c) är autistisk
d) lägger upp bilder på dig själv på sociala nätverk där du på allvar poserar med din nyligen införskaffade Chiuaua
e) bedriver Sveriges största skämt (8a.nu)

... så har du med största sannolikhet väldigt svårt att förstå ironin och sarkasmen i blogginlägget ovanför. Du som föddes mellan tidigt 60-tal och tidigt 80-tal och därmed tillhör den så kallade "Generation X" tordes med lätthet förstå all den sarkasm och ironi som präglar meningarna ovan. Alla individer är dock sina egna och det krävs förmodligen mycken forskning för att få fram en förklaring till varför vissa människor inte kan förstå varken sarkasm eller ironi.

Det är på fullast allvar då jag räds Elmer Fudds oförmåga att förstå ironi och hans avsaknad utav självdistans. Med fullaste allvar slänger han ur sig befängda idéer och nyhetsrapporteringar utan värde. Med en journalistisk anda i likhet med en femårings rapporter från förskolans sandlåda så spyr han ur sig sina barnsliga anklagelser och befängda påståenden i hopp om att öka sin hemsidas popularitet. När han skriver det han skriver och omöjligt kan förstå andra människors kommentarer på hans idioti så blir jag en smula mörkrädd. Att folk klagade i åratal på Elmers inkompetens utan att han under en enda liten sekund verkade förstå en gnutta utav kritiken är både imponerande och skrämmande. Nu så vill ingen  jobba med klätterförbundet längre, klätterbloggar lägger ner till höger och vänster och många utav de hårdast presterande klättrarna föredrar att vara anonyma.

Varför Elmer Fudd? Varför går du ut med att sprida osämja bland folk? För inte så längesedan så skrev Elmer Fudd, 8a.nu, om problemet att svenska klättrare talar illa om varandra. Att Elmer skrev om detta är fanimej höjden av ironi och hans allvarliga ton i sitt inlägg fick mig att skratta högt i flera dagar.

I slutändan så orkar inte folk med att bli påhoppade utav Sveriges mest populära klättersida (Det tog tre dagar efter att jag gjort mitt scorecard på 27crags.com tillgängligt för allmänheten innan jag blev påhoppad)

Och populär är den.

För det är den enda sidan som rapporterar nyheter i Sverige... Och folk tycks gilla att läsa om Elmers galenskap. Det gör jag med. Det är roligt att skratta åt andras overkliga och smått förbryllande vanvett. Vad ska Elmer skriva härnäst? Spännande...

Men det börjar bli patetiskt. Patetiskt och pinsamt. Tröttsamt framför allt. Det är som att i flera år sitta och läsa Aftonbladet i tron om att det är den enda tidningen som rapporterar nyheter. Eller att lyssna på timtal utav kallprat på p3. Man blir oerhört trött och vill läsa/lyssna på något som känns mer... På riktigt.

Jag är i fullaste tron om att Elmer Fudd tillhör kategorierna a(mentalt),b,c och självklart e i mitt utlägg ovan.

Det tråkiga är att det aldrig skulle gå att förklara för Elmer Fudd hur han skulle kunna sköta sin hemsida bättre. Han skulle aldrig förstå vad en annan människa sa till honom. I slutändan faller han alltid tillbaka till sin gradhetsande galenskap och det är det enda som betyder något i klättring. När Elmer Fudd ska "dra i tuppen" så kollar han i matteböcker från gymnasietiden och går igång som fan på siffran 8 och 9. Dom två siffrorna sparar han att titta på tills precis innan det att tuppen galer. Elmer älskar siffror.

Om du läser det här Elmer så... Skitsamma. I ärlighetens namn så tror jag inte du förstår ett enda ord utav ovanstående text. Förutom 8:an och 9:an i slutet. Är dom inte fina?